Agenda 21 kap 12

Agenda 21

Kapitel 12

Hantering av känsliga ekosystem: bekämpning av ökenspridning och torka

Inledning

12.1 De känsliga ekosystemen är betydelsefulla genom att de har unika egenskaper och resurser. Till dem räknas öknar, semiarida landområden, bergsområden, våtmarker, små öar och vissa kustområden. De flesta av dessa ekosystem sträcker sig över nationsgränser och är alltså en regional angelägenhet. I detta kapitel behandlas markresursfrågorna då det gäller öknar och också arida, semiarida och torra subhumida områden. En hållbar utveckling för bergsområden behandlas i kapitel 13 av Agenda 21 och små öar och kustområden tas upp i kapitel 17.

12.2 Ökenspridning är markförstöring i arida, semiarida och torra subhumida områden som orsakas av skilda faktorer, som t.ex. klimatiska variationer och mänsklig verksamhet. Ökenspridningen drabbar ungefär en sjättedel av världens befolkning, 70 procent av alla torrområden, dvs. 3,6 miljarder hektar vilket är en fjärdedel av jordens totala landyta. Den mest påtagliga effekten av ökenspridningen är, vid sidan av utbredd fattigdom, förstörelse av 3,3 miljarder hektar av den totala betesmarken, vilket utgör 73 procent av betesmark med låg potentiell bärförmåga för människor och djur, försämrad markproduktivitet och markstruktur inom cirka 47 procent av torrområdena med marginell regnbevattnad åkermark och försämring av konstbevattnad åkermark som uppgår till 30 procent av torrområden med hög folktäthet och jordbrukspotential.

12.3 Prioritet i bekämpningen av ökenspridningen bör ges till genomförandet av förebyggande åtgärder för mark som ännu inte förstörts, eller endast drabbats av liten förstörelse. De svårt drabbade områdena får dock inte försummas. I bekämpningen av ökenspridning och torka är det av avgörande betydelse att få till stånd ett deltagande från lokala myndigheter, landsbygdsorganisationer, regeringar, icke-statliga organisationer och internationella och regionala organisationer.

12.4 Följande programområden ingår i detta kapitel:

A. Förstärkning av kunskapsbasen och utveckling av informations- och övervakningssystem för områden som är hotade av ökenspridning och torka, vilket även innefattar de ekonomiska och sociala aspekterna på dessa ekosystem.

B. Bekämpning av markförstöringen, bl.a. genom intensifierad jordförbättring och ny- och återplantering av skog.

C. Utveckling och förstärkning av integrerade program för att utrota fattigdomen och främja alternativa försörjningssystem i områden som hotas av ökenspridning.

D. Utveckling av omfattande program mot ökenspridning som integreras i den nationella utvecklings- och miljöplaneringen.

E. Utveckling av omfattande torkberedskaps- och hjälpplaner som även omfattar självhjälpsåtgärder för områden som ofta drabbas av torka och utformning av program för att ta hand om flyktingar från miljödrabbade områden.

F. Främjande av befolkningens delaktighet och miljöutbildning som är inriktad på motåtgärder mot ökenspridning och torka.

Programområden

A. Förstärkning av kunskapsbasen och utveckling av informations- och övervakningssystemen för områden som är hotade av ökenspridning och torka, vilket även innefattar de ekonomiska och sociala aspekterna på dessa ekosystem

Bakgrund

12.5 De globala utvärderingar av tillståndet och hastigheten när det gäller ökenspridningen som utförts av Förenta Nationernas miljöprogram (UNEP) 1977, 1984 och 1991 har visat att de grundläggande kunskaperna om ökenspridningsprocesserna är otillräckliga. Ändamålsenligt utformade världsomspännande systematiska observationssystem bidrar till utvecklingen och genomförandet av effektiva program mot ökenspridning. De befintliga internationella, regionala och nationella institutionerna, särskilt i utvecklingsländerna, har begränsad kapacitet för att skaffa fram och utbyta information. Ett integrerat och samordnat system för information och systematiska observationer, som bygger på ändamålsenlig teknik och täcker de globala, regionala, nationella och lokala nivåerna, är en förutsättning för att kunna förstå dynamiken i processerna för ökenspridning och torka. Det är också viktigt för att kunna utveckla effektiva åtgärder mot ökenspridning och torka och förbättra de socioekonomiska förhållandena.

Mål

12.6 Målen inom detta programområde är:

a) Att främja upprättandet och/eller förstärkning av nationella samordningscentra för miljöinformation som kan fungera som kontaktpunkter för fackdepartementen inom regeringarna och stå för de nödvändiga standardiserings- och stödtjänsterna, samt att säkerställa att de nationella systemen för miljöinformation i fråga om ökenspridning och torka knyts samman i ett nätverk på regional nivå som även fungerar mellan regioner och för delar av regioner,

b) att förstärka regionala och globala nätverk för systematiska observationer som är kopplade till utvecklingen av nationella system för observationer av markförstöring och ökenspridning - orsakade såväl av klimatfluktuationer som av mänsklig verksamhet - samt att fastställa prioriterade handlingsområden,

c) att skapa ett permanent system på såväl nationell som internationell nivå för kontroll av ökenspridning och markförstöring i syfte att förbättra levnadsbetingelserna i de drabbade områdena.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor

12.7 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Skapa och/eller förstärka miljöinformationssystem på nationell nivå,

b) förstärka den nationella, regionala och lokala kontrollen och säkerställa samarbete/nätverk mellan befintliga miljöinformations- och miljökontrollsystem som t.ex. Earthwatch och Sahara och Sahelobservatoriet,

c) förstärka de nationella institutionernas kapacitet att analysera miljödata så att de ekologiska förändringarna kan kontrolleras och miljöinformation lämnas fortlöpande på nationell nivå.

b) Data och information

12.8 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Göra en översyn av och granska de medel som används för att beräkna de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna av ökenspridningen och markförstöringen och låta resultaten av dessa studier utnyttjas i de internationella kontrollåtgärderna beträffande ökenspridning och markförstöring,

b) göra en översyn av och granska samspelet mellan de socioekonomiska verkningarna av klimat, torka och ökenspridning och utnyttja resultaten av dessa studier i konkret handlande.

12.9 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Stödja integrerad datainsamling och forskningsarbete i program som gäller problemen med ökenspridning och torka,

b) stödja nationella, regionala och globala program för en integrerad datainsamling och nätverk för forskning som syftar till kontroll av jord- och markförstöring,

c) förstärka de nationella och regionala meteorologiska och hydrologiska nätverken och kontrollsystemen för att säkerställa en ändamålsenlig insamling av grundläggande information och kommunikation mellan nationella, regionala och internationella centra.

c) Internationell och regional samverkan och samordning

12.10 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Förstärka regionala program och internationellt samarbete, som Permanent Inter-State Committee on Drought Control in the Sahel (CILSS), Intergovernmental Authority for Drought and Development Coordination Conference (SADCC), arabiska Maghrebunionen och andra regionala organisationer samt organisationer som Sahara och Sahelobservatoriet,

b) upprätta och/eller utveckla en heltäckande databasenhet för ökenspridning, markförstöring och människors förhållande med såväl fysiska som socioekonomiska parametrar. Detta bör bygga såväl på befintliga som där så är nödvändigt kompletterande hjälpmedel som Earthwatch och andra informationssystem som utvecklats av internationella, regionala och nationella institutioner, förstärkta för detta ändamål,

c) utveckla normer och definiera framstegsindikatorer som underlättar lokala och regionala institutioners arbete med att spåra framsteg i kampen mot ökenspridningen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas indikatorer för lokal delaktighet.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

12.11 Konferenssekretariatet har uppskattat den genomsnittliga sammanlagda årskostnaden (1993 - 2000) för att genomföra åtgärderna inom detta programområde till cirka 350 miljoner dollar, inklusive cirka 175 miljoner dollar från Världssamfundet som bidrag eller förmånliga krediter. Dessa uppskattningar avser endast att ge en antydan om storleksordningen och har inte granskats av regeringarna. De verkliga kostnaderna och finansiella villkoren, däribland även eventuella icke-koncessionella villkor, kommer bl.a. att bero på vilka särskilda strategier och program regeringarna kommer att besluta om att genomföra.

b) Vetenskapliga och tekniska instrument

12.12 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av de internationella och regionala organisationer som arbetar med frågorna om ökenspridning och torka:

a) Företa inventeringar, och uppdatera befintliga inventeringar, av naturresurser som energi, vatten, jordmån, mineral, växtlighet och djurs födotillgång och andra resurser som bostäder, sysselsättning, hälsa, utbildning och demografisk fördelning tids- och rumsmässigt,

b) utveckla integrerade informationssystem för miljökontroll, miljöbokföring och konsekvensbedömning,

c) internationella organ bör samarbeta för att underlätta tillkomsten och utvecklingen av lämplig teknik för kontroll och bekämpning av torka och ökenspridning.

c) Kunskapsutveckling

12.13 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av de internationella och regionala organisationer som arbetar med frågorna om ökenspridning och torka, utveckla det tekniska och yrkesmässiga kunnandet hos den personal som medverkar i kontrollen och bedömningen av frågan om ökenspridning och torka.

d) Kapacitetsuppbyggnad

12.14 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av de internationella och regionala organisationer som arbetar med frågorna om ökenspridning och torka:

a) Förstärka de nationella och lokala institutionerna genom att förse personalen med tillräcklig utrustning och finansiering för kontrollen av ökenspridningen,

b) främja lokalbefolkningens, särskilt kvinnors och ungdomars, medverkan i insamlingen och utnyttjandet av miljöinformation genom utbildning och skapande av medvetenhet.

B. Bekämpning av markförstöringen, bl.a. genom intensifierad jordförbättring och ny- och återplantering av skog

Bakgrund

12.15 Ökenspridningen påverkar cirka 3,6 miljarder hektar, vilket är cirka 70 procent av den sammanlagda arealen av torrområdena i världen eller nära en fjärdedel av jordens landyta. I bekämpningen av ökenspridningen i betesmark och i regnbevattnad och konstbevattnad åkermark bör förebyggande åtgärder inledas i områden som ännu inte påverkats, eller endast påverkats i liten utsträckning, av ökenspridning. Korrigerande åtgärder bör genomföras för att bevara produktiviteten i områden som drabbats måttligt och för att återställa torrområden som drabbats svårt eller mycket svårt av ökenspridningen.

12.16 Ett ökat vegetationstäcke skulle gynna och stabilisera den hydrologiska balansen i torrområden och bevara markens kvalitet och produktivitet. Förebyggande åtgärder för ännu inte förstörd mark och korrigerande åtgärder för att återställa såväl måttligt som svårt förstörda torrområden - även områden som drabbats av sanddynvandringar - med införande av miljömässigt sunda, socialt acceptabla, rättvisa och ekonomiskt realistiska markanvändningssystem kommer att öka markens bärförmåga och bevara floran och faunan i känsliga ekosystem.

Mål

12.17 Målen inom detta programområde är:

a) I fråga om områden som ännu inte påverkats, eller endast påverkats i ringa utsträckning, av ökenspridningen: att säkerställa en lämplig hushållning med befintliga naturområden (även skogar) för att bevara den biologiska mångfalden, skydda avrinningsområden och långsiktigt säkra produktion och jordbruksutveckling samt andra mål med full delaktighet från ursprungsbefolkningens sida,

b) att återställa torrområden som, måttligt eller svårt, drabbats av ökenspridningen så att de kan utnyttjas på ett produktivt och hållbart sätt för jord- och skogsbruksutveckling, bl.a. genom jord- och vattenförbättring,

c) att öka vegetationstäcket och främja hushållning med biotiska resurser i områden som drabbats, eller hotas av, ökenspridning och torka, särskilt genom åtgärder som ny- och återplantering av skog, agroforestry, kooperativt skogsbruk och program för bevarande av växtligheten,

d) att förbättra hushållningen med skogsresurserna, även brännved, samt att minska konsumtionen av brännved genom effektivare användning och genom att öka användningen av, och utveckla, andra energikällor, även alternativ energi.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor

12.18 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Genomföra brådskande, direkt förebyggande åtgärder i torrområden som är sårbara men ännu inte drabbats och i torrområden som endast drabbats i ringa omfattning av ökenspridningen genom att införa:

i) förbättrade program och metoder för markanvändningen så att markens produktivitet ökas på ett mer hållbart sätt,

ii) lämpliga, miljömässigt sunda och ekonomiskt realistiska jordruks- och betesgångstekniker, och

iii) en förbättrad hushållning med mark- och vattenresurser,

b) genomföra snabbverkande program för ny- och återplantering av skog med arter, särskilt inhemska grönsaker och andra arter, som är resistenta mot torka och snabbväxande, i kombination med kooperativa skogsbruksprogram. Man bör i detta sammanhang överväga storskaliga skogsplanteringsprogram, särskilt skapandet av grönområden, med tanke på de många fördelarna med sådana åtgärder,

c) genomföra brådskande, direkt korrigerande åtgärder för torrområden som drabbats svårt av ökenspridningen utöver de åtgärder som anges i punkt a ovan i syfte att återställa och bevara deras produktivitet,

d) verka för förbättrade system för hushållning med mark/vatten/grödor, som gör det möjligt att bekämpa den ökade salthalten i konstbevattnad åkermark samt att stabilisera regnbevattnad åkermark och införa förbättrade jordmåns/grödosystem i markanvändningen,

e) verka för en hushållning med naturresurserna, även betesmarken, som är byggd på nyskapande eller anpassade ursprungliga tekniker, med hänsyn såväl till landsbygdsbefolkningens behov som till bevarandet av naturresurserna,

f) verka för skydd på platsen och bevarande av speciella ekologiska områden genom lagstiftning och andra medel i syfte att bekämpa ökenspridningen samtidigt som den biologiska mångfalden skyddas,

g) verka för och främja skogsbruksinvesteringar i torrområden genom skilda incitament, även lagstiftning,

h) verka för utveckling och användning av energikällor som minskar påfrestningen på virkesresurserna, även alternativa energikällor och förbättrade spisar.

b) Data och information

12.19 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Utveckla markanvändningsmodeller som bygger på, och förbättrar, lokala metoder och är inriktade på att förhindra markförstöring. Dessa modeller bör skapa en bättre förståelse av de olika naturliga och av människan skapade faktorer som kan bidra till ökenspridningen. Modellerna bör innefatta samspelet mellan nya såväl som traditionella metoder för att förhindra markförstöringen och ge uttryck för återhämtningsförmågan hos hela det ekologiska och sociala systemet,

b) utveckla, pröva och införa - med vederbörlig hänsyn till miljösäkerhetsaspekterna - växtarter som är resistenta mot torka, snabbväxande, produktiva och lämpliga i den aktuella miljön.

c) Internationell och regional samverkan och samordning

12.20 Berörda FN-organ, internationella och regionala organisationer, icke-statliga organisationer och bilaterala organ bör:

a) Samordna sina uppgifter i bekämpningen av markförstöringen samt verka för återplantering av skog, agroforestry och markhushållningssystem i drabbade länder,

b) stödja regional och subregional verksamhet i fråga om utveckling och spridning av teknik, utbildning och genomförande av program för att hejda torrområdesförstöring.

12.21 Berörda nationella regeringar, FN-organ och bilaterala organ bör stärka den samordnande roll i fråga om förstöringen av torrområdena som spelas av de delregionala, mellanstatliga organisationer som inrättats för att täcka denna verksamhet, t.ex. CILSS, IGADD, SADCC och arabiska Maghrebunionen.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

12.22 Konferenssekretariatet har uppskattat den genomsnittliga sammanlagda årskostnaden (1993 - 2000) för att genomföra åtgärderna inom detta programområde till cirka sex miljarder dollar, inklusive cirka tre miljarder dollar från Världssamfundet som bidrag eller förmånliga krediter. Dessa uppskattningar avser endast att ge en antydan om storleksordningen och har inte granskats av regeringarna. De verkliga kostnaderna och finansiella villkoren, däribland även eventuella icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka särskilda strategier och program regeringarna beslutar att genomföra.

b) Vetenskapliga och tekniska instrument

12.23 Regeringar och andra beslutande instanser på lämplig nivå, och lokala myndigheter bör, med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) integrera ursprungsbefolkningarnas kunskap som har samband med skogar, skogklädd mark, betesmark och naturlig vegetation i forskningsverksamheten i fråga om ökenspridning och torka,

b) verka för integrerade forskningsprogram om skydd, återställande och bevarande av vatten- och markresurser och om en markanvändning som i görligaste mån bygger på traditionella metoder.

c) Kompetensutveckling

12.24 Regeringar och andra beslutande instanser på lämplig nivå, och lokala myndigheter bör, med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Skapa mekanismer för att säkerställa att markanvändarna, särskilt kvinnorna, är de huvudsakliga aktörerna i genomförandet av en förbättrad markanvändning, även agroforestry, som ett led i bekämpningen av markförstöringen,

b) främja effektiva decentraliserade tjänster i områden som hotas av ökenspridning och torka, särskilt för att undervisa jordbrukare och boskapsherdar i en förbättrad hushållning med mark- och vattenresurser i torrområden.

d) Kapacitetsuppbyggnad

12.25 Regeringar och andra beslutande instanser på lämplig nivå, och lokala myndigheter bör, med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Utveckla, anta genom lämpliga nationella lagstiftningsåtgärder och institutionellt införa nya, miljömässigt sunda och utvecklingsinriktade program för markanvändning,

b) stödja lokalt baserade folkliga organisationer, särskilt bland jordbrukare och herdefolk.

C. Utveckling och förstärkning av integrerade program för att utrota fattigdomen och främja alternativa försörjningssystem i områden som hotas av ökenspridning

Bakgrund

12.26 I områden som hotas av ökenspridning och torka förmår de nuvarande systemen för försörjning och resursanvändning inte upprätthålla levnadsstandarden. I de flesta arida och semiarida områden är inte de traditionella försörjningssätten, som bygger på herdejordbruk, ändamålsenliga och hållbara, särskilt inte med hänsyn till verkningarna av torka och det ökande demografiska trycket. Fattigdomen är en av de viktigaste orsakerna till att förstöringen och ökenspridningen ökar i takt. Därför behövs handling för att återställa och förbättra system med herdejordbruk som ger en hållbar hushållning med betesmarkerna och även för att skapa alternativa försörjningskällor.

Mål

12.27 Målen inom detta programområde är:

a) Att skapa en förmåga i bygemenskaperna och hos herdegrupper att ta hand om utvecklingen av, och hushållningen med, sina markresurser på ett socialt rättfärdigt och ekologiskt sunt sätt,

b) att förbättra produktionssystemen så att en ökad produktivitet kan uppnås inom ramen för godkända program för bevarande av de nationella resurserna och inom ramen för en integrerad syn på landsbygdens utveckling,

c) att skapa möjligheter till alternativ försörjning och därigenom en grund för att minska trycket på markresurserna och samtidigt erbjuda ytterligare inkomstkällor, särskilt för landsbygdsbefolkningen, som på så sätt kan förbättra sin levnadsstandard.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor

12.28 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Anta program på nationell nivå som gäller ett decentraliserat synsätt på markresurshushållningen med decentralisering av ansvaret till landsbygdsorganisationer,

b) skapa eller stärka landsbygdsorganisationer som svarar för markhushållningen i byar och på betesmarker,

c) skapa och utveckla lokala, nationella och sektorövergripande mekanismer för att hantera de miljö- och utvecklingsmässiga följderna av markinnehavet i fråga om användning och ägande av mark. Särskild uppmärksamhet bör ges åt skyddet av äganderätten för kvinnor samt för herde- och nomadgrupper som lever i landsbygdsområden,

d) skapa eller stärka bysammanslutningar som är inriktade på ekonomisk jordbruksverksamhet av gemensamt intresse (trädgårdsodling, förädling av jordbruksprodukter, husdjur, skötsel av boskapshjordar osv.),

e) främja jordbrukskredit och nyttiggörande av sparandet genom att jordbruksbanker upprättas,

f) utveckla infrastrukturen och den lokala produktions- och marknadsföringskapaciteten genom att lokalbefolkningen engageras i arbetet med att skapa alternativa försörjningssystem och lindra fattigdomen,

g) inrätta en revolverande fond för kredit till entreprenörer på landsbygden och lokala grupper för att underlätta skapandet av bomullsindustrier/affärsprojekt och kreditmöjligheter för jordbruksverksamhet.

b) Data och information

12.29 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Genomföra socioekonomiska förstudier för att få en god förståelse av situationen inom programområdet, särskilt i fråga om resurs- och markinnehavsförhållanden, traditionella markhushållningssystem och karaktäristiska för produktionssystemen,

b) inventera naturresurserna (jordmånsförhållanden, vatten och vegetation) och i vilken grad de drabbats av förstöring, i första hand med stöd av lokalbefolkningens kännedom (t.ex. snabb landsbygdstaxering),

c) sprida information om tekniska paketlösningar som är anpassade till sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden,

d) verka för informationsutbyte om utvecklingen av alternativa försörjningssystem tillsammans med andra agroekologiska regioner.

c) Internationell och regional samverkan och samordning

12.30 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Främja samverkan och informationsutbyte mellan institutioner som sysslar med forskning om arida och semiarida områden i fråga om metoder och tekniker för att förbättra markens och arbetets produktivitet samt funktionsdugliga produktionssystem,

b) samordna och harmonisera genomförandet av de program och projekt som bekostas av internationella organisationer och icke-statliga organisationer och som är inriktade på lindrande av fattigdomen och främjande av alternativa försörjningssystem.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

12.31 Konferenssekretariatet har uppskattat kostnaderna för detta programområde i kapitel 3, "Fattigdomsbekämpning" och kapitel 14, "Att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar landsbygdsutveckling".

b) Vetenskapliga och tekniska instrument

12.32 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Genomföra tillämpad forskning i markanvändning med stöd av lokala forskningsinstitutioner,

b) underlätta regelbundna nationella, regionala och interregionala kommunikationer om, och utbyte av, information och erfarenheter mellan dem som utför fältarbetet och forskare,

c) stödja och uppmuntra införande och användning av tekniker för att skapa alternativa inkomstkällor.

c) Kunskapsutveckling

12.33 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Utbilda medlemmar i landsbygdsorganisationerna i företagsledning och jordbrukare i särskilda tekniker som mark- och vattenvård, vattenbruk, agroforestry och småskalig konstbevattning,

b) utbilda fältarbetare och samordnare i arbete med delaktighet för integrerad markhushållning.

d) Kapacitetsuppbyggnad

12.34 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området, skapa och vidmakthålla mekanismer för att säkerställa att strategierna för att lindra fattigdomen bland invånarna i områden som hotas av ökenspridning integreras i planer och program på sektoriell och nationell nivå.

D. Utveckling av omfattande program mot ökenspridning som integreras i den nationella utvecklings- och miljöplaneringen

Bakgrund

12.35 I flera utvecklingsländer som är drabbade av ökenspridningen är naturresursbasen den huvudsakliga resurs som är den enda förutsättning som finns för utvecklingsprocessen. De sociala system som samverkar med markresurserna gör problemet ännu mycket mer komplicerat och kräver ett integrerat angreppssätt vid planering och hushållning i fråga om markresurserna. I handlingsplanerna för att bekämpa ökenspridning och torka bör hushållningsaspekterna på miljön och utvecklingen ingå så att de följer inriktningen att integrera nationella utvecklingsplaner och nationella handlingsplaner för miljön.

Mål

12.36 Målen inom detta programområde är:

a) Att stärka de nationella institutionernas förmåga att utveckla ändamålsenliga program mot ökenspridningen och integrera dessa i den nationella utvecklingsplaneringen,

b) att utveckla strategiska planeringsramar för utveckling, skydd och hushållning i fråga om naturresurser i torrområden och integrera dessa i de nationella utvecklingsplanerna, även i nationella planer för bekämpning av ökenspridningen och handlingsplaner för miljön i länder som är starkt hotade av ökenspridningen,

c) att initiera en långsiktig process för att genomföra och kontrollera strategier i samband med naturresurshushållning,

d) att stärka det regionala och internationella samarbetet i kampen mot ökenspridningen, bl.a. genom att införa rättsinstrument och andra medel.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor

12.37 Regeringarna bör, på lämplig nivå, och med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Skapa eller förstärka nationella och lokala myndigheter för bekämpning av ökenspridningen, inom regeringsorgan och lokala verkställande organ samt lokala kommittéer/sammanslutningar av markanvändare i alla lokala församlingar som berörs i syfte att organisera en arbetssamverkan mellan alla som är verksamma, från gräsrotsnivå (jordbrukare och herdar) till högre beslutande nivå,

b) utveckla nationella handlingsplaner för att bekämpa ökenspridningen och, där det är lämpligt, integrera dessa planer i nationella utvecklingsplaner och nationella handlingsplaner för miljön,

c) genomföra program som är inriktade på en förbättrad markanvändning, lämplig hushållning med allmän mark, skapande av incitament för småbrukare och herdar, kvinnors medverkan och uppmuntrande av privata investeringar i torrområdenas utveckling,

d) säkerställa samordning mellan departement och institutioner som arbetar med program mot ökenspridningen på nationell och lokal nivå.

b) Data och information

12.38 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området, främja informationsutbyte och samverkan i fråga om nationella planer och program i drabbade länder, bl.a. genom nätverk.

c) Internationell och regional samverkan och samordning

12.39 Internationella organisationer, multilaterala finansiella institutioner, icke-statliga organisationer och bilaterala organ inom området bör stärka sitt samarbete i fråga om bistånd i utarbetandet av ökenspridningskontrollprogram och integreringen av dessa program i nationella planeringsstrategier samt genom upprättandet av nationella mekanismer för samordning och systematiska observationer och regionala och globala nätverk för dessa planer och mekanismer.

12.40 Begäran riktas till generalförsamlingen att, vid sin fyrtiosjunde session, tillsätta en mellanstatlig förhandlingskommitté, under generalförsamlingens överinseende, för att utarbeta en internationell konvention om att motverka ökenspridningen i de länder som är drabbade av allvarlig torka och/eller ökenspridning, särskilt i Afrika, i syfte att en sådan konvention skall kunna antas senast i juni 1994.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

12.41 Konferenssekretariatet har uppskattat den genomsnittliga totalkostnaden per år (1993 - 2000) för att genomföra åtgärderna inom detta programområde till cirka 180 miljoner dollar, inklusive cirka 90 miljoner dollar från Världssamfundet som bidrag eller förmånliga krediter. Dessa uppskattningar avser endast att ge en antydan om storleksordningen och har inte granskats av regeringarna. De verkliga kostnaderna och finansiella villkoren, däribland även eventuella icke-koncessionella, beror bl.a. på vilka särskilda strategier och program regeringarna beslutar att genomföra.

b) Vetenskapliga och tekniska instrument

12.42 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Utveckla och införa ändamålsenliga och förbättrade hållbara jordbruks- och betesgångstekniker som är socialt och miljömässigt godtagbara och ekonomiskt realistiska,

b) genomföra tillämpade studier av integrering av miljö- och utvecklingsverksamhet i nationella utvecklingsplaner.

c) Kunskapsutveckling

12.43 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området, företa större landsomfattande kampanjer för ökad medvetenhet och kunskap om ökenspridningen i de drabbade länderna med hjälp av befintliga nationella massmedier, utbildningsnätverk och nyskapad eller förstärkt decentraliserad utbildning. Detta bör säkra att människor får tillgång till kunskap om ökenspridning och torka samt om de nationella handlingsplanerna mot ökenspridningen.

d) Kapacitetsuppbyggnad

12.44 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området, skapa och vidmakthålla mekanismer för att säkerställa samordningen mellan fackdepartement och -institutioner inklusive lokala institutioner och icke-statliga organisationer i integreringen av program mot ökenspridning i nationella utvecklingsplaner och nationella handlingsplaner för miljön.

Bakgrund

12.45 Torka är, med varierande frekvens och omfattning, ett återkommande fenomen i stora delar av utvecklingsländerna, särskilt i Afrika. Vid sidan av förlusterna i människoliv - man beräknar att tre miljoner människor dog på grund av torka i Afrika under mitten av 1980-talet - är de ekonomiska följderna av katastrofer i samband med torka också allvarliga och gäller förlorad produktion, tillförsel som inte kommer till avsedd användning och störningar i användningen av utvecklingsresurserna.

12.46 System med tidigt larm för att förutsäga torka kommer att göra det möjligt att genomföra program för beredskap mot torka. Integrerade paketlösningar på bruksenhets- och vattenområdesnivå, som alternativa skördemetoder, mark- och vattenvård och främjande av vattenbrukstekniker kan öka markens förmåga att klara torkan och tillfredsställa grundläggande behov och därigenom minimera antalet flyktingar av miljöskäl och behovet av katastrofhjälp vid torka. Samtidigt behövs katastrofhjälpsplaner för perioder med akut vattenbrist.

Mål

12.47 Målen inom detta programområde är:

a) Att utveckla nationella strategier för beredskap mot torka, på såväl kort som lång sikt, som syftar till att minska produktionssystemens sårbarhet för torka,

b) att förstärka flödet av larminformation till beslutsfattare och markanvändare för att göra det möjligt för nationerna att genomföra strategier för ingripande mot torka,

c) att utveckla hjälpprogram för torkperioder och möjlighet att ta hand om miljöflyktingar och att integrera detta i den nationella och regionala utvecklingsplaneringen.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsfrågor

12.48 I områden som hotas av torka bör regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, och med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Utforma strategier för att ta itu med nationell livsmedelsbrist under perioder med produktionsbrist. Dessa strategier skall omfatta frågor om lager och lagerhållningsmetoder, import, hamnanläggningar, livsmedelslager, transport och distribution,

b) förbättra den nationella och regionala kapaciteten i fråga om agrometeorologi och katastrofplanering för skörden. Genom agrometeorologin kopplas väderleksprognosernas frekvens, innehåll och regionala täckning till skördeplaneringens och jordbruksrådgivningens krav,

c) utarbeta landsbygdsprojekt för att skapa kortvarig sysselsättning på landsbygden för hushåll som drabbats av torka. Förlusten av inkomster och medel till mat är en vanlig källa till nöd i tider av torka. Landsbygdsarbete bidrar till att skapa de inkomster som är nödvändiga för att fattiga familjer skall kunna köpa mat,

d) upprätta katastrofarrangemang, där detta är nödvändigt, för distribution av mat och foder och vattenförsörjning,

e) skapa säkerhetsnät för de mest utsatta hushållen.

b) Data och information

12.49 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, i de berörda länderna bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Genomföra forskning om prognoser på årstidsbasis för att förbättra katastrofplanering och hjälpåtgärder och göra det möjligt att vidta förebyggande åtgärder på jordbruksnivå, som t.ex. val av lämpliga arter och jordbruksmetod i tider av torka,

b) stödja tillämpad forskning om metoder att minska markens vattenförluster och att öka jordens förmåga att absorbera vatten samt om vattenbrukstekniker i torkdrabbade områden,

c) Internationell och regional samverkan och samordning

12.50 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Skapa ett system för stödkapacitet i fråga om matvarulager, logistiskt stöd, personal och finansiering som ger snabba internationella hjälpåtgärder vid torkkatastrofer,

b) stödja världsmeteorologiorganisationens (WMO) program för agrohydrologi och agrometeorologi, det program som leds av Regional Training Centre for Agrometeorology and Operational Hydrology and their Applications (AGRHYMET), centraler för kontroll av torka och African Centre of Meteorological Applications for Development (ACMAD) samt arbetet i Permanent Inter-State Committee on Drought Control in the Sahel (CILSS) och Intergovernmental Authority for Drought and Development (IGADD),

c) stödja FAO:s program och andra program för utveckling av tidigvarningsystem och biståndsprogram för att säkra tillgången till livsmedel,

d) förstärka och utvidga området för befintliga regionala program och verksamheterna inom berörda FN-organ och -organisationer som World Food Programme (WFP), Office of the United Nations Disaster Relief Coordinator (UNDRO) och Förenta Nationernas Sudan-Sahelkontor samt inom icke-statliga organisationer i syfte att lindra verkningarna av torka och katastrofer.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

12.51 Konferenssekretariatet har uppskattat totalkostnaden per år (1993 - 2000) för att genomföra åtgärderna inom detta programområde till cirka 1,2 miljarder dollar, inklusive cirka 1,1 miljarder dollar från Världssamfundet som bidrag eller förmånliga krediter. Dessa uppskattningar avser endast att ge en antydan om storleksordningen och har inte granskats av regeringarna. De verkliga kostnaderna och finansiella villkoren, däribland även eventuella icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka särskilda strategier och program regeringarna beslutar om att genomföra.

b) Vetenskapliga och tekniska medel

12.52 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, och myndigheter i torkdrabbade områden bör, med stöd av regionala och internationella organisationer inom området:

a) Använda traditionella mekanismer för svältbistånd för att kanalisera hjälpen och utvecklingsstödet,

b) stärka och utveckla nationell, regional och lokal tvärvetenskaplig forskning och utbildningskapacitet i fråga om strategier för att förebygga torka.

c) Kunskapsutveckling

12.53 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Främja utbildning av beslutsfattare och markanvändare i ett effektivt utnyttjande av informationen från tidigvarningsystem,

b) förstärka kapaciteten inom forskningen och det nationella utbildningssystemet för att utvärdera verkningarna av torkan och för att utveckla metoder för att förutsäga torka.

d) Kapacitetsuppbyggnad

12.54 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Förbättra och vidmakthålla inrättningar med tillräcklig personal, utrustning och finansiering för att kontrollera parametrar för torka så att förebyggande åtgärder kan vidtas på regional, nationell och lokal nivå,

b) skapa kopplingar mellan departementen och samordningsenheter för kontroll av torka, bedömning av verkningarna och ledning av hjälpprogram.

F. Främjande av befolkningens delaktighet och miljöutbildning som är inriktad på motåtgärder mot ökenspridning och torka

Bakgrund

12.55 De hittillsvarande erfarenheterna av framgångar och misslyckanden med planer och projekt visar på behovet av ett folkligt stöd för att hållbart bedriva verksamheter som gäller kontroll av ökenspridning och torka. Det är dock nödvändigt att gå längre än till det teoretiska idealet då det gäller folklig delaktighet och inrikta sig på att skapa en faktisk, aktiv folklig delaktighet som utgår från en medverkan på lika villkor. Detta innebär ett delat ansvar och ett ömsesidigt engagemang från alla parter. I detta sammanhang bör detta programområde ses som ett väsentligt stödjande inslag i alla verksamheter som gäller bekämpning av ökenspridningen och torka.

Mål

12.56 Målen inom detta programområde är:

a) Att utveckla och öka allmänhetens medvetenhet och kunskap om ökenspridning och torka, bl.a. genom att införa miljöundervisning i läroplanerna för grundskolor och gymnasier,

b) att skapa och främja ett verkligt samarbete mellan statliga myndigheter, på såväl nationell som lokal nivå, andra verkställande organ, icke-statliga organisationer och markanvändare som drabbats av torka och ökenspridning och därvid ge markanvändarna ansvar i planerings- och verkställandeprocesserna för att i full utsträckning kunna utnyttja utvecklingsprojekten,

c) att säkerställa att de samverkande parterna förstår varandras behov, mål och synpunkter genom ett flertal metoder, som utbildning, allmän medvetenhet och en öppen dialog,

d) att stödja de lokala myndigheterna i deras egna strävanden för att bekämpa ökenspridningen och utnyttja de berörda befolkningarnas kunskaper och erfarenheter och därvid säkerställa att kvinnor och urbefolkning är delaktiga i full utsträckning.

Åtgärder

a) Lednings- och hanteringsåtgärder

12.57 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Anta program och skapa administrativa strukturer för ett mer decentraliserat beslutsfattande och genomförande,

b) skapa och utnyttja mekanismer för att konsultera och engagera markanvändarna samt för att öka förmågan på gräsrotsnivå att bestämma och/eller bidra till att bestämma och planera aktionerna,

c) definiera specifika mål för program och projekt i samarbete med lokala myndigheter, utforma lokala hushållningsplaner så att dessa mål ingår som mått på framstegen och därigenom ger en möjlighet att där så är lämpligt ändra utformningen av projekten eller ändra hushållningsmetoderna,

d) införa juridiska, institutionella/organisatoriska och ekonomiska åtgärder för att säkerställa användarnas engagemang och tillgång till markresurserna,

e) skapa och/eller utvidga förmånsvillkor för tjänsteförsörjning, som kreditmöjligheter och avsättningsmöjligheter på marknaden för landsbygdsbefolkningen,

f) utveckla utbildningsprogram för att öka människors bildningsnivå och delaktighet, särskilt för kvinnor och urbefolkning, bl.a. genom läskunnighet och utveckling av tekniska färdigheter,

g) skapa banksystem på landsbygden för att göra det lättare för landsbygdsbefolkningen, särskilt kvinnor och grupper inom ursprungsbefolkningen, att få möjligheter till kredit samt för att främja sparandet på landsbygden,

h) anta lämpliga program för att stimulera privata och offentliga investeringar.

b) Data och information

12.58 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Göra en översyn av, utveckla och sprida könsseparerad information, färdighet och kunnande på alla nivåer i fråga om metoder för att organisera och främja folklig delaktighet,

b) påskynda utvecklingen av det tekniska kunnandet med inriktning på anpassad teknik på mellannivå som kan tillämpas praktiskt,

c) sprida kännedom om resultaten av den tillämpade forskningen om mark- och vattenfrågor, lämpade växt- och djurarter, jordbrukstekniker och tekniskt kunnande.

c) Internationell och regional samverkan och samordning

12.59 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området:

a) Utveckla program för stöd till regionala organisationer som CILSS, IGADD, SADCC och arbiska Maghrebunionen och andra mellanstatliga organisationer i Afrika och i andra delar av världen för att förstärka övergripande program och öka deltagandet av ickestatliga organisationer tillsammans med landsbygdsbefolkning,

b) utveckla mekanismer för att underlätta tekniksamarbete och främja sådant samarbete som en beståndsdel i allt externt bistånd och inom åtgärder som gäller tekniska biståndsprojekt inom offentlig eller privat sektor,

c) främja samarbete mellan de olika medverkande i miljö- och utvecklingsprogram,

d) uppmuntra tillkomsten av representativa organisationsstrukturer för att utveckla och bevara samarbete mellan organisationer.

Medel för genomförande

a) Finansiering och kostnadsberäkning

12.60 Konferenssekretariatet har uppskattat totalkostnaden per år (1993 - 2000) för att genomföra åtgärderna inom detta programområde till cirka 1,0 miljarder dollar, inklusive cirka 500 miljoner dollar från Världssamfundet som bidrag eller som förmånliga krediter. Dessa uppskattningar avser endast att ge en antydan om storleksordningen och har inte granskats av regeringarna. De verkliga kostnaderna och finansiella villkoren, däribland även eventuella icke-koncessionella villkor, beror bl.a. på vilka särskilda strategier och program regeringarna beslutar om att genomföra.

b) Vetenskapliga och tekniska medel

12.61 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av regionala och internationella organisationer inom området, främja utveckling av inhemskt tekniskt kunnande och tekniköverföring.

c) Kunskapsutveckling

12.62 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av regionala och internationella organisationer inom området:

a) Stödja och/eller stärka de institutioner som är verksamma inom den allmänna utbildningen, bl.a. lokala medier, skolor och lokala grupper,

b) öka den allmänna utbildningsnivån.

d) Kapacitetsuppbyggnad

12.63 Regeringar och andra beslutande instanser, på lämplig nivå, bör med stöd av internationella och regionala organisationer inom området, stödja medlemmarna i de lokala landsbygdsorganisationerna och tillsätta fler rådgivare som arbetar på lokal nivå.

Åter till Agenda 21, Innehållsförteckning
Uppdaterad: 1999-12-29 av Ulf Andersson, ulf.andersson@gu.se