Högre Utbildning för Hållbar Utveckling - HU2

Minnesanteckningar från grupp A: Organisation och policy för Hållbar utveckling

Deltagare:

Lisbeth Jonsson (gruppledare)

Anna Lundh, HSV

Kaiso Sammalisto, HiG

Eliert Karpberg, SH

Elisabeth Gierow, LU

Marie-Loiuce Jarl, HJ

Anders Wennström, UmU

Leif Svanblom, KTH

Malin Mobjörk, KTH

Inger Bertilsson, SLU (andra halvan)

Lisbeth inledde med att knyta an till hennes presentation under förmiddagen och berättade specifikt om Södertörns högskolas mål. De är:

Mål 1: SH ska vara föregångare i sitt arbete med HU i utbildning och forskning, varje lärare/forskare ska känna till högskolelagens bestämmelser om HU och ges förutsättningar att undervisa och forska i enlighet med lagens innebörd. Den pedagogiska utvecklingsenheten och prefekterna kommer således att involveras i detta för att skapa förutsättningar för detta arbete. Man har även diskuterat hur man ska följa upp arbetet och att kvalitativa uppföljningar behöver komma till stånd.

Mål 2: Varje student ska ges möjlighet att reflektera över innebörden i begreppet HU och dess tre dimensioner samt erhålla insikter om betydelsen av att dessa kunskaper tillämpas i kommande yrkesutövning. Även för detta mål har man diskuterat hur uppföljningar ska genomföras, dels i anslutning till kurser (kursutvärderingar), dels i anslutning till Alumniverksamheten. Den senare ses som mycket betydelsefull eftersom man förväntar sig att betydelsen av dessa kunskaper om HU först visar sig under sitt aktiva yrkesliv.

Mål 3: Studenten ska skolas i kritisk reflektion och förmåga att binda samman insikter från olika kunskapsfält så att han/hon förstår sitt eget ansvar för utvecklingen i världen.

Mål 4: Lärarutbildningen ska utveckla metoder för att undervisa om HU i skolan.

Mål 5: SH ska sprida kunskaper och forskningsresultat om HU till det omgivande samhället.

Lisbeth tog också upp att SH inte har någon övergripande handlingsplan, utan dessa ska utvecklas på respektive enhet eller institution. Högskolan centralt formulerar däremot målen.

Efter denna inledning beslöt gruppen att gå laget runt och berätta var man befinner sig på respektive lärosäte.

Leif Svanblom: KTH. På KTH finns idag en miljöhandläggare och utgångspunkten tas i MLS. KTH har en handlingsplan, men det finns inga definierade mål. Det finns däremot en miljöpolicy och en policy för hållbar utveckling. Oklarheter råder om vem det är som ska leda arbetet och Leif återkom till att det finns organisatoriska problem: vem och var och vilket ansvar? Leif förde också fram att policyn för HU är övergripande, och han uppfattar den som för otydlig och poängterade att den saknar definitioner.

Anders Wennström, Umeå Universitet: Det finns handlingsprogram inom en lång rad områden varav hållbar utveckling utgör ett. Det finns ett klart mål, en utpekad ansvarig person, budget och en idé om hur projektet ska rapporteras. Det är Anders som är ansvarig för HU-projektet och som stöd har en arbetsgrupp som består av en representant från varje fakultet (5 fakulteter). Dessa personer har alla gett uttryck för ett intresse av att arbeta med frågor relaterat till hållbar utveckling och har också inflytande på sina respektive fakulteter. Till arbetsgruppen är också MLS-ansvarig adjungerad och studentrepresentanter ska utses. Inom ramen för handlingsprogrammet ska man definiera mål med arbetet och för närvarande pågår en process i att besluta vilken nivå de ska lägga sig på (hur ambitiöst projektet ska vara). En viktig fråga för arbetsgruppen är att arbeta för att nå acceptans på lärosätet för att driva detta arbete. De ska också utveckla mål för arbetet, vilka aktiviteter som ska genomföras, vilka kostnader dessa har samt vem som ska ansvara för vad. Arbetet är i sin början och Anders har varit i kontakt med Hållbarhetsrådet som finns i Umeå för att försöka få hjälp, goda idéer, därifrån. Anders poängterade betydelsen av att separera HU-arbetet från MLS och förde fram att det från institutionernas sida finns en skepticism gentemot MLS.

Marie-Louice Jarl, Högskolan i Jönköping, HJ. Marie-Louice är verksam på fackhögskolan för lärande och kommunikation, HLK, och fungerar bl a som miljöansvarig (10% av sin tid). På HJ sköter varje fackhögskola sitt eget miljö- och HU-arbete och det finns således stora variationer mellan högskolornas arbete. En miljöpolicy för hela lärosätet antogs 1994 och denna fokuserade på de indirekta frågorna, dvs på utbildning och forskning. För närvarande bearbetas denna policy, vilket är ett arbete som sker både centralt och på respektive fackhögskola. På fackhögskolan för lärande och kommunikation finns en grupp som jobbar med hållbar utveckling, den består av den administrativa chefen, Marie-Loiuce själv (som ordförande), lärarrepresentanter och studentrepresentanter. Arbetsgruppen jobbar med kurser och kursinnehåll. De arbetar också med att ta fram nya målformuleringar och handlingsplaner som kan fungera som riktlinjer för arbetet. Marie-Loiuce gav uttryck för att det finns ett behov av att inventera vad som görs, men också utveckla former för att bedriva utbildning för HU, för studenter, men också för anställda.

Malin Mobjörk, Mälardalens högskola. Malin knöt an till den presentation hon hade gett tidigare och poängterade betydelsen av ett starkt stöd från högskolans rektor. På fråga om högskolans tidigare miljöarbete och relationen till HU-arbetet gjordes reflektionen att även miljöarbetet kan få en nytändning i samband med att ett aktivt arbete tar form relaterat till hållbar utveckling.

Eilert Karpberg, upphandlings- och miljöansvarig på Södertörns Högskola. Eilert arbetar med att ta fram en internutbildning för personal. På Södertörns högskola görs en tydlig särskiljning mellan det direkta och indirekta arbetet där det direkta miljöansvaret utgör en förvaltningsfråga. MLS-systemet på Södertörn är mycket omfattande och anger att alla beslut ska vara MKB-analyserade. För närvarande arbetar man för att få MLS-systemet att fungera och man håller på att tillsätta en arbetsgrupp med miljörepresentanter från varje institution. Studenterna framhålls som betydelsefulla i att bidra till SHs arbete, många studenter, särskilt från Miljö- och utvecklingsprogrammet, kommer med goda idéer och ger förslag till SH centralt kan agera.

Elisabeth Gierow, Lunds universitet. Även Elisabeth kompletterade sin tidigare presentation och till att man kan se hur HU-arbetet leder till att även miljöarbetet tar fart på nytt. Lunds universitet utgjorde en pilothögskola för miljö- och ledningssystem 1999 och var i anslutning till detta mycket aktiva, för att arbetet senare avstannade. En väsentlig skillnad från arbetet då och nu utgörs av att det var de direkta effekterna som tidigare stod i centrum, nu handlar det mer om de indirekta, dvs utbildning och forskning. Elisabeth är relativt ny som miljöchef och hennes fokus handlar mycket om att bygga upp rätt infrastruktur utifrån tanken om att ”det ska vara lätt att göra rätt”. 

Kaisu Sammalisto, Högskolan i Gävle. Kaisu knöt an till sin tidigare presentation och tog upp att hon genomfört en granskning av HU-inslag i kurser och forskningsprojekt på högskolan. En blankett låg till grund för denna där institutionerna skulle ange i vilken omfattning HU-inslag finns med och Kaisu berättade att granskningen låg till grund för omfattande diskussioner på flera institutioner.

I diskussionerna berördes också följande frågor:

·        Copernicus-dokumentet och behovet av en översättning till svenska av de tio punkterna. Flera svenska lärosäten har skrivit under detta dokument och åtar sig således att arbeta i linje med de tio punkterna.

·        Utbildningar för anställda: På flera lärosäten finns grundkurser för personal om miljö och hållbar utveckling. På HiG finns halvdagskurser, men också presentationsmaterial som kan användas på institutionsdagar och liknande.  

·        Inger Bertilsson från SLU lyfte frågan om hur man kan lyfta miljöfrågor till HU-frågor och att det inom naturvetenskap är lätt och naturligt att få med miljöperspektivet, men reste frågan om hur man kan föra in de sociala, ekonomiska och kulturella dimensionerna samt hur man kan föra in HU-perspektiv i andra ämnesområden.

·        En diskussion fördes kring att det idag finns institutionella förutsättningar för att bedriva miljöarbete och att vi därför idag kan, och behöver, fokusera på de indirekta effekterna, men också vidga frågorna till socialt ansvarstagande och global rättvisa.

·        Bologna-anpassningen fördes upp och huruvida denna kan användas i ett led att integrera HU-perspektiv i undervisning i anslutning till det förändringsarbete som pågår.